Rejva

Jag har ju lite lätt försökt få Baxter att börja söka kontakt med mig på promenaderna. Jag har ibland kört någon form av inkallning när han varit ute i kopplets längd och det har ju varit med blandade resultat… Detta är inget projekt jag jobbat mycket på utan bara lite sådär när jag kommer ihåg och är på humör osv.

Det visar sig att jag tydligen har varit på humör och kommit ihåg ganska ofta för idag fick jag se resultat på morgonpromenaden. Det kom två shipperke som var mer eller mindre rabiata och Baxter var tämligen intresserad och ville dit. Han hade ett ganska stort drag mot dem och de var så pass nära honom som 4-5 meter. Jag går alltid med flexi med honom och han var ute i flexits längd så han hade närmare till de galna hundarna än till mig.

Jag tänkte att jag ropar på honom bara för att testa men räknade med att få “hala in honom” iaf. Döm om min förvåning när hunden tvärt vänder och kommer till mig. Han gick inte bara heller, han sprang! Gissa om han fick massa beröm och frolic! =)

Duktig gammal gubbe detta! =)

Under natten när jag låg i min säng och med våld försökte sova så kom Rejva krypande upp mot mitt ansikte och buffade in sig mot min kind. Det slog mig då hur vansinnigt mycket jag älskar henne.

Hon är fullkomligt galen och så osmidig som en hund bara kan bli, hela hon spritter av glädje och livslust så fort jag signalerar att något är på gång. Hon är redo för att bemöta världen med all sin lycka och hon njuter i fulla drag av att få springa omkring i parken och leka med snön, pinnar, kottar, ölburkar och allt annat skoj som folk har lämnat efter sig.

Jag glömmer ofta vem hon är, glömmer att hon är en unghund som fortfarande håller på att upptäcka vad livet innebär, glömmer att hon ibland bara måste bitas lite försiktigt för att se om det fortfarande är något jag inte gillar. Jag glömmer att hon  ännu inte lärt sig allt, att JAG ännu inte lärt henne allt. Och när jag glömmer riktar jag min besvikelse åt helt fel håll. Jag suckar och säger “när ska du fatta?” istället för att säga “Jag är ledsen att jag inte tänkt på att lära dig allt, att jag inte hunnit eller orkat lära dig allt ännu”.

Jag vill ändra på mitt tänk, vill tänka rätt och tänka att hon är den hon är och gör som hon gör för att jag har väglett henne till att bli sån eller att göra så. Jag vill lära mig själv att förstärka rätt istället för att banna fel eller egentligen en kombination av de båda. Jag vill lära mig att se möjligheterna i ett beteende istället för att fokusera på det jag inte gillar i det. Det är så himla svårt!

Jag sitter här med en hund som har alla möjligheter i världen till att bli den perfekta hunden för mig och jag kan inte förvalta det. Så känns det. Men jag tänker inte ge upp för gamla vanor, jag tänker fortsätta försöka förstärka rätt och göra rätt. JAG ska göra rätt, inte hon. Hon är en hund som tar intryck av mig och gör det jag signalerar, förstärker och låter henne göra. Jag måste lära mig det.

Och det ska jag kämpa med för att jag älskar henne.

Dessa bilder är alla tagna med mobilkamera så klaga inte på kvaliteten är ni snälla. :P

Fultryne!

Crazy Dog Disease?

Mys!

Trött!

Uj, matte är arg för att vi tigger, nu skäms vi tillsammans…

Woha, matte sa nåt!

Ojoooojoj! Varma mackor!

Intensivare än så här blir det inte…

Båda tokhundarna tigger ikapp

Jag har tidigare nämnt att Rejva är en ulv i fårakläder vill jag minnas… Nu är det tydligare än någonsin.

När vi möter folk på promenaderna så går hon såååå fint och låtsas vara så väääldigt väluppfostrad och till och med tittar på mig och har sig. Sen när man passerat folket så rejvar hon loss och rejsar som om hon hade senap i rumpan. Hon flyger runt som en galning inom kopplets längd. Ibland missar hon så hon sliter till lite i kopplet men det är inte så ofta. Och så fort hon ser att vi möter någon igen så går hon som ett tänt ljus vid min sida igen. Värsta ögontjänaren. :P

Eller så kan man se det som att jag iaf har lyckats med en sak, och det är att hundskrället ska sköta sig kring andra människor. ;)

Hej Linda, nu bloggar jag, har du sett på fan! ;)